top of page

Så funkar areaberäkning: BOA, BTA, BYA och BIA

  • hakan0518
  • för 5 dagar sedan
  • 2 min läsning

När man planerar, bygger eller säljer en fastighet är det viktigt att förstå hur olika ytor mäts och definieras. Korrekt areaberäkning är avgörande både för värdering, bygglov och kontrakt. I det här inlägget går vi igenom de vanligaste begreppen: Boarea (BOA), Bruttoarea (BTA), Byggnadsarea (BYA) och Biarea (BIA) – och vad som egentligen räknas in i respektive mått.


Boarea (BOA) – den faktiska boytan

Boarea är den yta i en bostad som är avsedd för boende – alltså där man faktiskt lever och vistas. Hit räknas exempelvis vardagsrum, sovrum, kök och badrum. Även innerväggar som är upp till 30 cm tjocka ingår.

Men det finns regler att följa – enligt svensk standard SS 21054:2020. För att ett rum ska räknas som boarea krävs att det nås inifrån bostaden och har tillräcklig takhöjd. På vindar och i rum med snedtak räknas endast de delar där takhöjden är minst 190 cm, plus ytterligare 60 cm ut från detta område – förutsatt att det är minst 60 cm brett.


Exempel på utrymmen som inte räknas till BOA:

  • Garage

  • Inglasade balkonger

  • Utrymmen som bara nås med stege

  • Delar av källare eller souterrängvåningar som inte uppfyller kraven

Boarea mäts i kvadratmeter (m²) genom att mäta längd x bredd i varje rum och sedan summera ytorna.


Bruttoarea (BTA) – all byggd yta per våningsplan

Bruttoarea omfattar den totala ytan av ett våningsplan, mätt från utsidan av ytterväggarna. Det innebär att även väggar, trappor, installationsschakt och andra icke-uthyrbara utrymmen räknas in.

Ingår i BTA:

  • Ytter- och innerväggar

  • Trappor och ramper

  • Schakt och installationer

  • Ytor under snedtak (inkl. 60 cm utanför 190 cm takhöjd)

Ingår inte i BTA:

  • Ljusgårdars övre delar

  • Indragna entréer

  • Öppningar i bjälklag

  • Öppenarea enligt definition

Bruttoarean används ofta vid planering och bygglovsansökningar.


Byggnadsarea (BYA) – hur mycket byggnaden tar upp på marken

Byggnadsarea är den yta som en byggnad upptar på markytan – alltså det avtryck byggnaden gör mot marken sett uppifrån.


Vad räknas in i BYA?

  • Huvudbyggnadens grundyta

  • Balkonger (om de är lägre än 3 meter över marken)

  • Överbyggda uteplatser

  • Takskärmar


Vad räknas inte in?

  • Små utskjutande detaljer (t.ex. lister)

  • Takutsprång under 0,5 meter

  • Hängrännor och exteriöra trappor

Det spelar ingen roll hur många våningar byggnaden har – BYA påverkas enbart av byggnadens markyta.


Biarea (BIA) – kompletterande ytor

Biarea är utrymmen som inte är avsedda för boende men som ändå finns inom byggnaden. Dessa ytor är ofta praktiska och nödvändiga, men de räknas inte in i boarean.


Exempel på biarea:

  • Källare

  • Garage

  • Pannrum

  • Förråd eller soprum

  • Souterrängdelar under marknivå


Att kunna särskilja boarea och biarea är särskilt viktigt vid fastighetsförsäljningar och värderingar, eftersom det påverkar både användning och marknadsvärde.


Sammanfattning:Att förstå skillnaderna mellan BOA, BTA, BYA och BIA hjälper dig att navigera rätt i byggprojekt, fastighetsköp och värderingsfrågor. Genom att följa gällande standarder får du en tydlig och korrekt bild av hur en bostad eller byggnad faktiskt ser ut – på pappret och i verkligheten.

 
 
 

Commenti


© 2024 by Banersgatan.se.

bottom of page